Flygvärdinna

Just hemkommen från jobbarnatten och sitter o surfar runt på Facebook. Ska inte sova idag. Det är mitt sätt att ställa om så jag kan sova gott inatt istället. Sover jag bara ett par timmar nu på dagen så blir jag omöjlig att ha att göra med sen. Och det är inte trevligt för nån! Och på så vis får jag en extra ledig dag som jag inte sover bort. Min mamma säger att jag kommer bli sjuk om jag inte sover men detta har jag gjort så länge nu (jobbat 9 år till och från på natten). Känner ju min kropp.

Det här med jobb då... jag satt och tittade på gamla bilder från tiden då jag bodde i Abu Dhabi. När jag jobbade som flygvärdinna. Jag har också jobbat för tre svenska flygbolag innan jag begav mej till andra sidan jordklotet för att testa vingarna där (klichékommentar så det bara sjunger om det haha). Att leva i fjärran östern är inte en dans på rosor men jag växte som person. Och Sebbes kärlek till mej visades genom hans gest att gratulera mej till nya jobbet och att han var såå glad för min skull.

Jag kanske ska ta det från början...jag gick på lärarhögskolan. Visste inte alls vad jag ville göra med mitt liv. Jag var vädligt felplacerad på skolan och visste att jag inte ville jobba som lärare. Samtidigt sökte jag aktivt flygvärdinnejobb till olika flygbolag (svenska sådana). Jag ringde och tjatade. Vecka in och vecka ut. Alla visste vem jag var vid det laget. Men det var min dröm att få bli flygvärdinna. Ohh vad jag ville bli det! Mer än nåt annnat! En vanlig dag när jag skulle åka till skolan så ringde jag runt som vanligt och tjatade och DÅ!! De frågade om jag kunde komma på intervju i Västerås samma dag. Jag var där 3 timmar senare och fick jobbet direkt! Detta flygbolaget var nystartat och ett litet sådant. Jag var så glad. Flygplanen var pyttesmå och jag skämdes över att säga att jag var flygvärdinna. Haha jag fick stå o dela ut flygblad på Bromma flygplats tillsammans med den andra tjejen som jag skulle jobba med. Vi fick göra eget kaffe till passagerarna och hämta upp mackor från ett konditori nära flygplatsen. Va det så här dte var att jobba som flygvärdinna? Jag sa upp mej (minns inte vad jag gjorde efteråt). Kanske pluggade matte på Södertörns högskola. Jag fick iallafall ett annat flygvärdinnejobb och intervjun i var i Småland med en utbildning på 2 veckor om jag inte minns fel. Det hade blivit ett missförstånd och tjänsten var på timmar. Jag klarade mej inte på det och började jobba för ett numera känt flygbolag och samtidigt sökte jag på skoj till ett flygbolag på andra sidan jorden. Bara för skojs skull. Ansökningsformuläret på nätet var på 13 (!) sidor.

Efter ca 1 år så blev jag kontaktad av en rekryteringsfirma som detta bolaget hade anlitat för att göra en grov utgallring i Scandinavien. De ville ha 100 st sammanlagt från Scandinavien. Jag kom på första intervjun och gick sen vidare. Sen var det gruppintervju med en stab från bolaget som hade kommit hit till Sverige och gjorde denna intervjun själv. Mina kollegor på bolaget jag jobbade för kom också in på denna intervjun. Denna intervjun var svårare och vi satt alla i grupp och det var grymt nervöst!! Vi satt runt ett bord allihopa och fick 3 frågor var på engelska som vi skulle svara på. Jag minns att jag tänkte: Tänk om jag kommer rapa eller säga nåt fult ord. Ohh det blir så psykologiskt det där. Det kom ingen rap eller fula ord. Jag skötte mej och gick vidare även denna gången. Men det var inte över än. Killarna som var i Sverige skulle ta med sej informationen de antecknat om oss vidare ner till sina chefer i Abu Dhabi och jag kom vidare även där och FICK JOBBET! Skrev på kontrakt på 2 år och lyckan var total! Vill tillägga att Sebbe var med på detta redan fr början! De ville ha 100 st men hade valt ut 38 av 3000 sökande fick jag reda på senare. Jag åkte ner och grät som en tok på Arlanda när Sebbe vinkade hej då.

Vi mellanlandadeo bytte plan i Amsterdam och jag fock lite kontakt med några danskar och svenskar som också skulle ner o jobba på bolaget. Jag saknade Sebbe hela tidne och undrade om jag verkligen gjort rätt. Vi mellanlandade sen i Barain och det var den varmaste luft jag någonsin känt! Jag undrade om motorerna var på eller nåt på lanet när de öppnade dörrarna men det var så varm där. Mitt i natten landade vi på Abu Dhabis flygplats och taxibilar slussade oss till hotellet. Ett otroligt fint hotell men rummen såg ut som på Scandic. Jag fick ett rum men fick byta efter ett par veckor för jag hade fått fel rum. I en vecka så lullade vi runt där nere. Utb skulle börja efter en vecka. Eller var det så lång tid som en vecka? Hmm jag minns inte...men vi levde lyx! Shoppade, åkte taxi överallt, gjorde makikyr på salong, låg vid poolen och beställde drinkar, det var roomservice och restaurangbesök från morgon till kväll. Gick på barer på andra hotell. Jag minns The Lab...där var vi en del. Hängde vid stranden som man fick springa till för att undgå hettan. DET GICK INTE ATT TA SEJ NÅNSTANS UTAN TAXI pga värmen. jag pratade med min älskling varje dag. Köpte telefonkort. Köpte mej en mobil där nere och sen blev mitt VISA-kort avmagnetiserat. PANIK! Men Sebbe satte in pengar på en väns konto och sen löste det sej på nåt sätt som jag inte minns nu. En tripp till Dubai också var kanon!

Utbildningen var på 6 veckor. Vi hade prov varje dag på det vi hade gått igenom dagen innan. Efter skolan så la man sej vid poolen och pluggade. Man var tvungen att ha 80% rätt på varje prov. Klarade man inte kursen så var det bye bye. Jag fixade det och flög sen. Men saknade efter Sebbe tog över. Hade fått vänner för livet där nere: Mattias W (som jag jobbade me dpå det svenska kända flygbolaget)Cilla, Sören, jakob och Linda...ni kommer alltid finnas i mitt hjärta!!! Det var fantastisk att jobba ombord på så där stora jumbojet och flyga världen över...underbart!

Jag längtade hem mer och mer, men det var soft där. Inte nån matlagning, de städade mitt rum varje dag (i början städade jag undan efter mej innan städaren kom för dte kändes så dumt at tnån annan skulle ta reda på mina grejer som jag slängt överallt) Men efter ett tag så struntade jag i det. Det var otroligt många gästarbetare fårn hela världen där.

Minns en flygning till London. Vi var ca 17 i besättningen och det var fan bara jag med en massa marockanska brudar. Jag satt på mitt hotellrum i 48 timmar helt ensam...då grät jag och bestämde att detta var den sista flighten. Och så blev det. När vi flygit "hem" till Abu Dhabi igen så åkte jag till hangaren och sa upp mej (livrädd för att de skulle neka mej eller nåt, De hade mitt pas nämligen). Jag bad att få stanna kvar ett par dagar och softa lite och det var helt ok, sen fick jag ett datum då jag skulle lämna Abu Dhabi och mitt uppehållstillstånd skulle gå ut :)) haha det trodde jag aldrig. Ville ha tid att säga hej då till mina vänner. Shoppa saker till Sebbe osv och det fick jag. Tror jag fick 4 dagars tidsfrist...Innan jag satt på planet till Frankfurt ringde jag mamma och sa att jag kommer hem igen. Ingen visste nåt. Sebbe visste såklart! Han kom o mötte mej på Arlanda och vi åkte hem tillsammans till vårt gemensamma hem i Sverige, I stockholm...Men dte var kallt! Satan va kallt och jav var brun som en bränd pepparkaka. Man såg bara vitorna och tändern haha. En annan flygning tidigare till London var helt annorlunda. Då träffade jag lite folk jag kände och vi festade med engelskmännen och åt på restaurang och var uppe seeent men det övervägde aldrig min längtan hem..

Det var mycket jobbigt att säga hej då till mina fina vänner....oj va jag grät! Men har träffat dem i Köpenhamn och i Malmö så vi har fortf kontakt! Vill aldrig förlora dem! De var så betydelsefulla för mej där nere och är fortfarande! FINA NI!! Jag har så mycket minnen!

Hur vi kollade på någons dator och tittade på Finding Nemo fast på japanska. haha, det var kul! Vi låg alla ihoptrycka o tittade på den lilla datorskärmen o skrattade :)

Nu e jag hemma i trygga Sverige....och jag kommer aldrig att glömma tiden där nere. Hur kul vi hade dte och jag är lyckligt lottad som fått se världe. Jag var på Sri Lanka men fick aldrig se nåt av landet. Det var en turn around och vi åkte tillbaka igen samma dag. Tänk att vara så nära men inte få se..undrar om jag kommer dit nån mer gång?

Nu e jag helt slut i fingrarna så kram på er så länge och hoppas ni orkade läsa igenom hela inlägget! KRAM